Nu blev det såhär istället: rapport från årsmötet med föreläsning av Johan Enfeldt
VARMT TACK till alla som kom och lyssnade, reflekterade och ställde kloka frågor. Vi är glada att vi lyckades sistaminuten-ersätta Marcus Larsson, som tyvärr fick akut förhinder, med Johan Enfeldt. Johan Enfeldt är erfaren politiker (Folkpartiet/Liberalerna och sedan Socialdemokraterna) med erfarenhet från kommun- och regionnivå i Vallentuna, Uppsala, Enköping och med en gedigen kunskap om skolsystemet. Lärorikt, tankeväckande och blandat hoppfullt och ganska mörkt, tror jag vi var många som upplevde den faktaspäckade, analytiska presentationen. Hoppfullt och inspirerande att träffa så många som bryr sig om skolan och verkar bestämda att sprida kunskapen. En genomgripande reform är helt nödvändig. Skulle kunna gå ganska fort om politiska viljan/trycket funnes.
Läs gärna Johan Enfeldts bok om skolans finansiering och rapport om förskolan.
Kom ihåg att alltid ta bakgrundsfaktorer i beaktande vid jämförelser! När det gäller skolresultat (meritvärde, lugn&ro, hur resurskrävande undervisningen kan tros vara) är det utbildningsnivå hos vårdnadshavare som du ska räkna med. Att inkomster spelar större roll: vad står det för? Misslyckas skolan med sitt kompensatoriska uppdrag? https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d200/1553967875648/pdf3927.pdfHur mycket kan man utjämna med hjälp av reda pengar? Kan vi kompensera för alltmer segregerade skolor? Budgeten är begränsad och hur mycket räcker storsatsningar till?Fri etableringsrätt (med
“total betalningsskyldighet” för kommunen) måste väl vara en av våra kommunpolitikers svåraste huvudvärk? Omöjliggör hushållning/rationell planering av våra gemensamma medel, kan slå fungerande förskole-och skolsystem helt i spillror på kort tid.Extra satsningar på elever med större behov sätts in senare nu jfr med under tidigare år. Kanske beroende på skolstrukturen där det är vanligare med F-9 skolor nu, förr vanligt med separata skolor och därmed budgetar för F-6 resp 7-9. En sån där ”hur kunde vi missa att förutse denna konsekvens”: omfördelning av budget från små till äldre barn tänkte man inte alls på som en reell risk när man i Vallentuna förändrade skolstrukturen och införde F-9-skolor. Undrar om man hade med det i risk och konsekvensanalys i Sollentuna kommun där F-9 dominerar?
Men så här har det utvecklat sig.
Många anser att tidigt insatta resurser/intensivträning/smågrupper ger bättre resultat, gör att elever inte hinner halka efter så mycket och att det avspeglas i mindre stöd under senare årskurser (för panelerna som gick i skolan under 90-talet i kontrast till senare års skolgång, i bilden) Den som tror att digitalisering och extern rättning av nationella prov skulle stävja betygsinflationen är förmodligen dåligt påläst? Och att införa nationella prov i ALLA ämnen är inte på tapeten och skulle ta mycket resurser i anspråk. Vårt nuvarande betygssystem var faktiskt inte konstruerat för att användas som en urvalsmetod…De fyra översta punkterna är färdigutredda och propositionerna färdigskrivna, har passerat Lagrådet (utan anmärkning). Kan läggas fram och antas typ bums, nu när debatten vänt och i princip alla partier säger sig stå för dem. Läs mer: https://solfn.se/wp-content/uploads/2023/02/Regeringens-skrivelse-202223-44-Riksrevisionens-rapport-om-skolpengen-–-effektivitet-och-konsekvenser-202223-44.pdf Läs även: https://solfn.se/…/lastips-om-finansiering-av-grundskolan/Statistiken gällande förskolan är lite mer invecklad/svårtolkad för en lekman än statistiken för skolan. Men en del finns på Skolverkets hemsida. Tänk på att justera för ökad vistelsetid när du jfr över tid!
Lokalt exempel på bristfällig tillgång till fakta om hur vår kommunskatt används i praktiken: utbildningsnämnden/-förvaltningen har inte tillgång till uppgifter om lärartäthet i Sollentuna kommuns fristående förskolor. Källa: https://docs.netpublicator.com/api/public/r42235088/document/3a421907de9647c1ea63-5df1-4442-a6e9-444676aa08b3?hash=98cd9ecfc67383-e09fe5529f3a1617682-58ce50d176675519549&cache=Wed%20May%2003%202023%2010:32:06%20GMT+0200%20(centraleuropeisk%20sommartid)Johan Enfeldt har fördjupat sig i förskolan, vi fick en kort sammanfattning. Läs gärna hela hans rapport (https://www.kommunal.se/nyhet/vem-bestammer-over-forskolan)! Förmodligen tror fortfarande många föräldrar i vårt land att förskolan är mkt mer reglerad än den är. I själva verket finns fler ”bör” än ”ska” i lagtexten och det gör det svårt att som förälder ställa och få igenom sina krav på tex utbildad personal och personaltäthet. Förskolan. En helt klart ”underbevakad” del av vårt skolsystem. Sedan ganska många år en del av skolan, med läroplan och anses inte längre enbart ha omsorg som uppdrag. Tvärtom nämns förskolan ofta som lösningen på de flesta samhällsproblem. Men mycket av politiken som förs fram ha en förskola som inte finns som utgångspunkt.
Kommunen både ger tillstånd och sköter tillsynen. Men har inte jättemycket lagstöd för att ställa krav: tex vad gäller språkkunskap hos personalen, lärartäthet. Många förskolor (263 st med totalt 6300 barn) saknar helt utbildad förskolelärare! Men ett extraordinärt guldägg eller kassako är förskolan. EBIT på 12-13% 😳🫢 ”Bilden av förskolan är kluven. Föräldrar och medarbetare beskriver ofta en förskola som kämpar med brist på både pengar och personal och en allt tuffare arbetssituation. En helt annan bild finns i årsredovisningar och presentationsmaterial för investerare från de växande förskolekoncernerna. Där beskrivs förskolan som en mycket lönsam verksamhet. Hur går bilden ihop? ” skriver fackföreningen Kommunal angående finansiering och reglering av förskolan: https://www.kommunal.se/nyhet/vem-bestammer-over-forskolan Det är svårt att ta in att viktiga aspekter av våra barns förskoletillvaro i praktiken är oreglerade. Ett ”bör” i en lagtext är ofta att betrakta som fritt val, inget en tillsyn kan råda bot på.
