Sollentuna har jämfört med andra kommuner en mycket stor andel barn/elever inom fristående förskolor och skolor. Kommunledningen har välkomnat alla fristående huvudmän och dessutom har de skyndat på privatiseringen genom att knoppa av förskolor och skolor under mycket gynnsamma villkor. Skolbyggnader har reats ut och förmånliga lån där kommuninvånarna och inte låntagarna stått för risken har givits. Ett förfarande som bröt mot kommunallagen och som kommunen blev fälld för i Förvaltningsrätten.
Valfrihet, systemet med skolpeng och marknadskrafter i skolan är kostnadsdrivande. Valfrihet kräver en större skolorganisation än om kommunen ensam kan fylla sina skolor och klasser. En kommun måste också ha en beredskap för de variationer av elevtalen som regelbundet uppstår vilket de fristående skolorna slipper. Dessutom uppstår det tomma platser i den kommunala skolorganisationen när fristående skolor etablerar sig.
En annan faktor som driver upp kostnaderna är att de kommunala skolorna får en större andel elever som behöver extra stöd när fristående skolor etableras. Det beror på att det i högre grad är elever med välutbildade föräldrar som väljer fristående skolor. Fristående skolor har också rätt att säga nej till elever om det kan uppstå organisatoriska eller ekonomiska svårigheter vilket inte kommunala skolor kan. Kommunen har således högre kostnader än de fristående skolorna men trots det får de fristående samma summa i skolpeng per elev.
1000 tomma platser i de kommunala skolorna
För de kommunala skolorna har friskolexpansionen inneburit att flera skolor har lagts ner och att de som är kvar har fått en stor mängd tomma elevplatser. Utbildningsförvaltningen räknar med tusen tomma elevplatser till en kostnad av tjugo miljoner kronor om året. Utöver det har kommunen försökt klara de ökade kostnader som de nya fristående skolorna medfört genom att satsa på stora skolor och genom att öka elevantalet per lärare.
Syftet med skolpengen är att den ska gå till elevernas undervisning. Men i fristående skolbolag används en hel del pengar till annat. Det är vinster, koncernbidrag, etableringar i andra kommuner, etableringar i andra länder, investeringar i andra branscher, köp av fjällstugor och annat som inte har med skola att göra. Ett aktiebolag bestämmer helt själv vad de ska använda sina pengar till. Kommunen kan bara konstatera att dessa pengar försvinner från undervisningen och det kan den inte påverka. I Sollentunas fall rör det sig om mycket pengar. Räknar man med att skolföretagen har en vinstmarginal på 5 procent betyder det att cirka 13 miljoner kronor av det totala skolpengsbeloppet i grundskolan förs bort från undervisningen varje år. Marknadsskolan kostar.
Dessutom har Sollentuna skänkt bort åtta förskolor och sålt tre grundskolor med mycket förmånliga lån och även det har kostat kommunen ett antal miljoner kronor. Utöver det har kommunen sålt skolbyggnader till olika företag och det innebär att kommunens handlingsutrymme har begränsats. Man vet aldrig vad som kommer att hända med fristående skolbolag. De kan säljas och de kan gå i konkurs och då kan kommunen komma att behöva skollokaler.
Kommunens demokratiskt valda politiker har förlorat kontrollen över skolans organisation
Den demokratiskt valda ledningen för en kommun ska se till att alla barn har en skola av bra kvalitet i alla de olika kommundelarna. Det kräver en planering av skolans organisation som sträcker sig över flera år. Men kommunen kan inte styra över att fristående skolor etablerar sig utan det är staten i form av Skolinspektionen som beslutar. Kommunen har rätt att yttra sig men har ingen beslutsrätt. Kommunen har dessutom mycket små möjligheter att styra var de fristående skolorna etablerar sig i kommunen. En kommun kan heller inte påverka om en fristående skola plötsligt ändrar inriktning, läggs ner eller begärs i konkurs. Dagens regelverk, där staten beslutar om fristående skolors etablering, omöjliggör en kommunal skolplanering i de kommuner som har flera fristående skolor. Kommunen måste anpassa sig efter vad som sker i de fristående skolorna men har ingen insyn eller inflytande över dem.
Marknadskrafterna satte fart på betygsinflationen
Eleverna i årskurs 9 i Sollentuna, i både kommunala och fristående skolor, har mycket höga betyg. Betygen är höga jämfört med andra kommuner, jämfört med resultaten på nationella prov och jämfört med elevernas socioekonomiska förutsättningar. Sollentuna ska ligga högt i meritpoäng eftersom föräldrarnas utbildningsnivå är hög och att de kommunala skolorna har välutbildade lärare. Men frågan är om inte kommunen ligger väl högt och att konkurrensen om eleverna skyndat på denna utveckling. Betygsättning är en myndighetsutövning som ska vara korrekt. För höga betyg innebär att fel elever kommer in på attraktiva utbildningar medan elever med korrekta betyg kan bli utan plats.
Marknadsstyrningen har sänkt kvaliteten på undervisningen
Generellt gäller att aktiebolagsskolor utmärker sig negativt i en lång rad kvalitetsindikatorer. De har lägre lärartäthet, färre utbildade lärare, färre speciallärare, färre specialsalar och färre skolbibliotek. Andra faktorer som drar ner kvaliteten i den marknadsstyrda skolan är betygsinflation, konkurser, oseriösa huvudmän, kriminella huvudmän och bristen på offentlighet och insyn. Flera av dessa faktorer gäller även i Sollentunas aktiebolagsskolor. Dessutom har eleverna i de kommunala skolorna påverkats negativt av marknadsutsättningen genom de stora kostnader som de fristående skolorna medför, kostnader som kommunfullmäktige bara kan begränsa genom begränsningar i skolor i egen regi.
Sollentunas läge i sammanfattning
Sollentunas satsning på fristående skolor har resulterat i en överetablering av skolor, många tomma elevplatser, ökade kostnader, nedläggningar av kommunala skolor, etableringen av oseriösa skolkoncerner, en överetablering av internationella skolor, en sannolik betygsinflation och stora kommunala skolor med många elever per lärare.
Det kanske allvarligaste problemet för Sollentuna i dag är att elevantalen ligger still samtidigt som lokalkostnaderna ökar. Det innebär att lokalkostnaderna tar en allt större del av de samlade skolresurserna och det tvingar fram nedskärningar i verksamheten. Det gäller även för de fristående skolorna och det ökar sannolikheten för skolnedläggningar de kommande åren.
Sollentunas Föräldranätverk och Nätverket för en likvärdig skola
En ännu kortare sammanfattning har publicerats på Dagens samhälle, läs den här.