Rapportens huvudbudskap i punktform följer nedan. Vi täckte detta och mer därtill i Arena Rotebro 29 augusti, när Sten Svensson från Nätverket för en likvärdig skola samtalade med Sollentunas Föräldranätverks ordförande Camilla Malm inför ett 20-tal mycket engagerade och intresserade invånare. Samtalet, som leddes av vår medlem Sepideh Westerberg och fråg4wtunden efteråt pendlade mellan hopp och förtvivlan. Stort tack till alla som kom, till alla som läser, återkopplar, funderar…
- Kommunen har mist kontrollen över skolans kostnader
- Skolpengssystemet är kostnadsdrivande. Fristående skolor är överkompenserade ekonomiskt. De har inte samma uppdrag som kommunen, men får samma ersättning per elev som en kommunal skola.
- En skola som får färre elever får minskade resurser med cirka 130 000 kr per elev och år, men skolan har kvar lokalkostnaderna och även huvudparten av lärarkostnaden.
- Skolorna i Sollentuna har idag cirka 1300 tomma elevplatser, varav cirka 1000 st i de kommunala skolorna. Detta kostar Sollentuna kommun cirka 20 miljoner kronor om året.
- Flera kommunala skolor har lagts ned.
- Stora kommunala skolor: de kommunala skolorna i Sollentuna har 452 elever i genomsnitt. Rikssnittet ligger på 239 elever i årskurs 1-9.
- Lärarna i Sollentuna har många elever. En lärare i kommunal skola har 13 elever, jämfört med rikssnittet 11,8. En lärare i fristående skola i Sollentuna har 14,1 elever, jämfört med rikssnittet 13,3 för fristående skolor.
- Kommunen har mist kontrollen och styrningen av skolans organisation
- Kommunen har ingen beslutsrätt över friskoleetableringar.
- Kommunen kan inte påverka uppköp.
- Kommunen kan inte påverka vilken inriktning (profil) friskolorna har. Idag har Sollentuna fem internationella skolor och ytterligare en har tillstånd att starta, trots att kommunen motsagt sig detta i remissvar till Skolinspektionen (som är den myndighet som behandlar ansökningar och ger tillstånden).
- Kommunen kan inget göra när oseriösa skolhuvudmän etablerar sig. Mest medialt uppmärksammade lokalt i år och senaste åren är Dibberkoncernen.
- Sollentunas elever får mycket höga betyg: tecken på betygskorruption (”glädjebetyg” eller ”överbetyg”)
- Sollentuna ”ska” ha ett högt genomsnittligt meritvärde eftersom föräldrarnas utbildningsnivå är mycket hög och detta är den mest avgörande faktorn. Dessutom har ffa de kommunala skolorna välutbildade (behöriga) lärare. Men frågan är om kommunens meritvärden är omotiverat höga?
- Betygen är nämligen höga jämfört med andra jämförbara kommuner, jämfört med resultaten på nationella prov och jämfört med elevernas socioekonomiska förutsättningar.
- Högst betyg sätts i de fristående skolorna
- Betygsinflationen medför att elever som går i skolor som sätter rättvisa betyg riskerar att inte komma in på attraktiva gymnasier eller utbildningar eftersom platserna beläggs av elever som har oförtjänt höga betyg (i relation till deras faktiska kunskaper och prestationer).
- Segregation
- Boendesegregationen är den avgörande kraften bakom Sollentunas skolsegregation. Skolpolitiken spelar en mindre roll.
- I Sverige som helhet har fristående skolor högre andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning än kommunala skolor. I Sollentuna är de tvärtom de kommunala skolorna som har högst andel elever med föräldrar som har högre utbildning. Huvudförklaringen är friskolan Stockholm International Academy Häggvik.
- Sollentunas allvarligaste problem
- De ökade lokalkostnaderna äter upp allt större andel av pengarna som också skall räcka till själva verksamheten, t.ex. lärartjänster.
- Så länge elevtalen växte och räntorna var låga gick det att hantera detta problem. Men sedan 2018 står elevantalen still och räntekostnaderna har ökat kraftigt. Kommunens intäkter står still medan lokalkostnaderna och pensionskostnaderna ökar stadigt.
- Denna ekonomiska press kommer att tvinga rektorer som tappar elever att skära ned på tjänster (vaktmästare, administrativt stöd, elevassistenter, elevhälsoteam, fritidspedagoger, lärare) och verksamhet (läromedel, utflykter, instrument, material, inredning, möbler). Detta är huvudorsaken bakom de nedskärningar som diskuterats under våren.
- Detta gäller i stor utsträckning även för de fristående skolorna och det ökar sannolikheten för skolnedläggningar de kommande åren. Kommunala och fristående, dock ej samstämda beslut.
- Framtiden
- Det kommer ständigt nya avslöjanden om missförhållanden i friskolebranschen, även utan tillgång till deras budgetar och andra dokument: de omfattas inte av offentlighetsprincipen så varken vårdnadshavare eller journalister, eller kommuntjänstemännen och -politiker kan få en sann helhetsbild.
- Missnöjet med vinster i välfärden är tydligt och ökande bland alla partiers väljare.
- De fackliga organisationerna inom skolan är mycket kritiska till vinstdriften och marknadsstyrningen (eller effekterna av incitamenten till lönsamhet som är en mer inkluderande beskrivning).
- Allt fler opinionsbildare, också borgerliga, är mycket kritiska till dagens skolpolitik.
- Även flera borgerliga kommunpolitiker är kritiska till nuvarande lagstiftning.
- Den borgerliga regeringen och skolminister Edholm säger och skriver att de anser att något måste förändras. Regeringen har ändrat och tillsatt flera utredningar som kan föreslå förändringar av skolsystemet, som regeringen kan ha som underlag för att skriva propositioner som riksdagen sedan beslutar som. Resursfördelning, ”vinstbegränsningar”, skärpta regler och mer kontroll av ägare och ledningar ska utredas. Regeringen har även tillsatt en betygsutredning som ska titta på stävjande av betygsinflation.
- Staten har ett stort ansvar för skolan och har möjlighet att satsa på i budgeten som läggs i höst.
- Kommunen beslutar som sin budget i november och utbildningsnämnden beslutar om sin utredning av skolorganisationen: kommer man satsa på högre strukturkvalitet: mindre undervisningsgrupper, högre personaltäthet, högre lärartäthet, mer tillgänglig elevhälsa (tex ansvar för färre elever per kurator) och större läromedelsbudget?